Jag har sovit så himla gott och länge inatt. Haha. Jag drog ju ner på seminarium igår, vid 15. Hela tiden satt jag och tittade i kors, blandade ihop allt jag hade läst på om och sånt. Så galet trött! Cyklade direkt hem kl 17, och då hade jag tänkt sova lite middag för att inte spoila hela fredagskvällen. Men då blev det bestämt att jag skulle åka med Mathias in till stan, gå på systemet, handla lite mat på Willys och sånt. Så det gjorde jag. När jag kom hem stuvade jag makaroner och stekte korv åt mig och Sharmin. Och efter att vi ätit och diskat var klockan 21. Det kändes ju fett fail att gå och lägga sig kl. 21 en fredagskväll, så jag slängde i en hårinpackning och olivolja i håret, virade in allt en handuk och satte igång filmen Prinsessan och Grodan... Efter 30 minuter låg jag och sov, haha! Jag vaknade till strax innan 1, borstade tänderna, la en handduk på kuddarna för att skydda dem eftersom jag inte pallade tvätta ur håret. Somnade åter igen som en stock, och vaknade vid 11 idag.
Nu är jag utvilad och fräsch, har världens lenaste hår och har kollat klart på filmen. Fit for fight! Ska gå ner till tvättstugan och kolla om det finns någon tvättid, jag har verkligen sanslöst mycket smutstvätt...
Ikväll blir det nog frimis för hela slanten. De har buffé och sånt ute på terassen!
Har 840 kr, om man bortser från de tusenlappar jag sparat för att kunna göra någonting öht i sommar. FML. Jag kan inte påstå att jag ahr det jobbigt ekonomiskt i vanliga fall. Studielånet och bidraget gör att jag får ca 9000 kr i månaden. Det lever man gött på som student, i alla fall i Örebro, då vi har låga hyror. Men nu har det varit en bal där jag köpte klänning och biljett och dryck i den snordyra baren... Och jag vet inte vad... Jag har antagligen lagt massor med pengar på skitsaker. Som att missa tåget från Stockholm och behöva köpa en helt ny biljett för 200 kr...
Jag kom faktiskt nyss hem från stan. Jag cyklade in dit strax efter 8 för att jag och en till från styrelsen för mentorsskapsprojektet skulle in till tingsrätten för att försöka ragga ihop lite mentorer bland domarna och notarierna. Det gick väl sådär på domarsidan, en tilltänkt endast, men troligen får vi några intresserade notarier i alla fall! Det skulle vara roligt!
När vi pratat med rådmannen runt 9.05 tänkte vi att vi skulle smyga in på målet som påropats kl 9.00. Öppnar dörren, min kompis tar första bästa plats, jag ser mig runt.. smockfullt. Hur ofta händer det att åhörarplatserna i en rättegångssal är upptagna? Haha. bara att vända och dra hem. Jag får gå på någon förhandling på måndag istället.
Nu ska jag försöka pluggypluggy. Det känns inte så angeläget längre eftersom jag inte ska skriva tentan föränn i augusti men.. ändå.
Var så dum som sov middag idag... Har inte somnat och klockan är halv två. Jag tror det tar på krafterna att sörja. Även om jag går och är normal, typ, när jag träffar folk, tror jag den där "normaliteten" tar upp mycket energi. Trots att jag inte direkt kämpar för att inte vara ledsen.
Okej. 5 minuter in i Desperate Housewives sitter jag och gråter. Stabil tjej.
Känner förövrigt att mitt liv bara blivit tråkigare sen jag blev blond. "Blondes have more fun?" Bah. Bort gå tillbaka till någon form av brunett. Eller?
Vädret är knäppt. SVarta moln på solig blå himmel. Svettigt och regnigt om vart annat. Jag ahr avrit i skolan och påbörjat arbetet med rättegångsspelet tillsammans med min grupp, och efter det läst lite i Bilbergska tillsammans med mAthias. Det är skönt att tänka på något annat än död och saknad, men jag måste nog ta och ringa pappa och mamma och höra hur det är. Har inte velat tänka på det och bara förträngt.
Grattis alla norrmän på er nationaldag! (speciellt mAthias och Norsken såklart. heh)
Eftersom det är kristi himmelsfärd och därav söndag idag sov jag till 9, klev upp och försökte peppa mig själv att gå till gymmet. Jag kom iväg vid 10 och körde ett dåligt pass. Så dåligt att jag kände mig taggad på en PW direkt efter. Tog en runda inne i Brickebergs villaområden och landade hemma efter 4 km. Så nu känner jag mig lite... bättre.
Tyvärr var duschen upptagen nu när jag kom hem och hade tänkt skutta in... Det värsta med att bo tillsammans med tre andra människor. Jag måste tvätta håret och greja, för jag ska vara nere på universitetet kl. 13...
Det här har varit en konstig dag... Min farmor har varit sjuk en tid och gick bort i morse. Det var jobbigt att få beskedet men samtidigt känns det skönt att hon, för egen del, slapp lida längre. Och jag tror hårt på att hon har det bra nu. Så väldigt jättebra.
Därför har det varit svårt för mig att verkligen visa sorg idag. Det gör ont, såklart. Även om min farmor varit avlägsen i flera år är det så väldigt definitivt nu. Jag kommer aldrig mer sitta på hennes spark när hon envisas med att skjutsa mig till skolan en iskall vintermorgon, fast det bara tar 10 minuter att gå från henne. Hon kommer aldrig mer spetsa min standardmjölk med grädde för att hon tycker att jag är så smal. Hon kommer inte lära mig hur man gör farligt goda bullar. Hon kommer inte att gå en extra vända till ICA när jag är sjuk, för att hon glömde köpa de där colaflask-godisarna åt mig. Aldrig mer kommer hon bjuda mig och pappa på lunch och truga på oss mer och mer mat. Hon kommer aldrig igen kliva av x2000 från Småland och berätta vilken "trevlig jänta" hon satt och pratade med hela vägen. Jag kommer aldrig mer få se henne klappa på pappas huvud och säga att han är den snällaste och redigaste pojken man skådat. Aldrig mer kommer jag få höra den där historien om hur hon första gången såg farfar, när han klev in på bespisningen där hon jobbade i Jönköping. Hon kommer inte ta mig i handen och krama den och säga att hon älskar mig. Det var det jag som fick göra, en allra sista gång lördagen den 12e maj.
Jag minns när farfar precis hade gått bort. Kort därefter blev farmor allvarligt hjärtsjuk. Hon hade haft ett medfött fel som de vetat om väldigt länge. Jag antar att hennes hjärta verkligen gick sönder av sorg... Jag brukade sova väldigt mycket hos henne när jag var yngre, och där efter att hon återhämtat sig från hjärtoperationen kunde jag ligga i flera timmar efter att hon somnat och lyssna efter hur hon andades. Så rädd för att jag skulle förlora henne. Jag hade tur som fick behålla henne i nästan 15 år till.
Men som sagt, en del av mig känner mig lättad och vet att det hade varit själviskt att önska att hon skulle fortsätta vara vid liv. Jag är så arg över att farmor inte fick vara klar i huvudet de sista åren. Hon hade varit så glad över hur livet blivit. Över min brors husköp, hans familj, framför allt hans söner. Hon hade förmodligen varit överväldigat stolt över mig och min skola. Jag vet att hon hade älskat Alexsander när vi var tillsammans och bjudit oss på mat helst varje dag... Fast det går ju inte att vara bitter över det nu. Jag är så lycklig över den tid jag fick med en av världens bästa kvinnor.
Fram till klockan 7 imorse var det enda jag kunde se när jag tänkte på farmor, hur hon låg i sängen på ålderdomshemmet senast jag såg henne. Avmagrad och helt olik sig själv. Nu ser jag henne som hon alltid var förr. Kort och lite pensionärsmullig men absolut inte tjock. I sin blommiga kjol och klarblåa blus. Ett glatt leende och det silvergråa kortklippta håret fint lagt.
Jag inser nu hur mycket jag saknat, saknar, kommer att sakna.
And I've fallen, I can't help myself I'm feeling envious of all the rest You're bringing out the lemming in me A victim of the cattle call disease Not easy to be me
Sitter just nu och äter något bränd halloumi och äcklig quinoablandning. Fett fail matlagning.
Eftersökes: Lång mörkhårig man att älska. Du ska kunna hålla käften i längre stunder och lämna mig ifred, helst under de stunder du lagar god mat åt mig. Karaktärsdrag som kul humor, bra film- och musiksmak (det finns bara en sådan) kan vara meriterande men det är inget absolut krav. Inga ansökningar från kvinnomisshandlare, tack!
Det är mycket depp och lite pepp på mig just nu. Det beror på att det är jobbigt i familjen och att jag har det lite jobbigt för mig själv också. Så mycket om måste fixas, så lite som är färdigplanerat, klart att bara göras. Dessutom sover jag ritkigt dåligt nu för tiden. Eller snarare, jag går inte och lägger mig i tid. Sover säkert 4-5 timmar varje natt vilket är mycket mindre än vad jag behöver. Så med start nu, försöka sova innan 12 varje vardag.
The bittersweet between my teeth Trying to fint the inbetween Fall back in love eventually
Ta tag i livet, ta tag i livet, ta tag i livet, det var vad mamma sa innan vi la på. Det får tydligen inte gå för bra för länge.
Känns som att de senaste månadernas skolflyt rinner ut mellan mina fingrar i takt med jag känner sorg och frustration och ett stort behov av sommarlov. Samtidigt är det mer hektiskt än på länge.
Mänsklig värme, snälla kom närmare, 37 grader celisius är allting som behövs.
Jag är i Örebro nu igen, back where I belong, känns det som. Tågresan gick smidigt och bra, men det blev inte mycket pluggande av. Hade en massa att läsa om tvångsmedel men jag fann den texten så fruktansvärt olockande. Det gick helt enkelt inte att läsa den idag...
När jag hoppade av tåget träffade jag två av mina klasskompisar, och det visade jag att jag suttit på tåget hela vägen från Gävle med en tredje klasskompis. Snopet. Vi gick bort och åt en snabbis på Burger King innan bussen gick. Länstrafiken tycker tydligen att det är bra att bussarna går en gång i timmen. Det tycker inte jag... Det gick ju bra den här gången genom att jag hittade sällskap, men inte så kul om man har bråttom.
När jag kom hem hann jag diska undan lite av det jag lämnade i all hets och hast i torsdags när jag skulle åka hem, sedan cyklade jag ner till Studentgatan och kollade på Big Brother med mAthias och två andra kompisar. Sedan jag kom därifrån har jag ägnat mig åt att skriva en jobbansökan. Jag har mer eller mindre gett upp hoppet om ett till sommarjobb, men när jag blev tipsad om det här var det ju bara att köra liksom!
My eyes are hurting. Jag har tagit bort milier och gråtit och sminkat. Ingen bra kombination. Alls.
Har idag hunnit med: - Ätit stor frukost med mamma och pappa! - Varit hos farmor. - Varit till stan och köpt present åt stora storebror. - Hälsat på mormor och morfar en snabbis. (2 bitar kanelgömma och en kaka) - Varit hos Kristian med familj. (Smörgåstårta och gräddtårta, 2 chokladbollar, en ballerina, en chokladmuffins) - Efter all skitmat fick jag rumppanik och gick en mil. Till Sandarne och tillbaka. - Lagat och ätit middag - Mammas vän Siv kom över på kaffe.
Ska nu först duscha, sen gräva ner mig i Ekelöf, häfte 3. Och whiskey ska jag ha. Massvis.
Hallå! Jag heter Marina, är 21 år och pluggar för närvarande juristprogrammet på Örebro Universitet. Jag kommer ursprungligen från Ljusne, en liten ort utanför Söderhamn, en liten stad, som ligger 7 mil norr om Gävle, som jag hoppas alla kan hitta på kartan!
Min blogg handlar om lite allt möjligt i mitt liv, ibland kryptiskt beskrivet, ibland himlans ärligt och lätttolkat.
